Häromdagen försökte -Som en get- klura ut sin favoritsäd. Det blev dött lopp mellan havre och råg. Havren; den lättcharmade, varma och ljusa, och råge; den krävande, tunga och värmande. Rågen börjar få en renessans som brödsäd parad med sin gamla kompanjon surdegen, men vi tycker att rågen även förtjänar en plats som matsäd. Ris är gott, men variation är roligt och vill vi äta mer närodlat så är det dags att återupptäcka våra inhemska sädeslag.
Rågen innehåller mest kostfiber av alla sädeslag och har precis som annan säd mycket järn. Spenat och blodpudding i all ära, men jordgubbar och råg är trots allt godare. Man kan också uppleva en våg av värme genom kroppen när man har ätit kokt råg, och det visar hur gott om B-vitaminer det finns i rågen (framför allt B3, som samverkar med ämnesomsättningen). Enligt Saltå Kvarn innehåll 100g av deras (ej tillagade) råg följande;
| Energi | 1262kJ/301 kcal |
| Protein | 8 g |
| Kolhydrat | 60 g |
| varav sockerarter | 2,4 g |
| Fett | 2,5 g |
| varav mättat | 0,3 g |
| varav enkelomättat | 0,3 g |
| varav fleromättat | 1,2 g |
| Kostfiber | 14 g |
| Natrium | 2 mg |
| Järn | 3 mg |
| Kalium | 450 mg |
Rekommenderat dagligt intag för järn är 15 mg för kvinnor och 5-10 mg för män. Ända upp till 30 mg per dag anses vara ett hälsosamt järnintag. RDI för kalium är 3100 mg.
Rågen är inte lika proteinrik som vetet eller havren men traditionella varianter av råg, bl.a. den proteinrika svedjerågen (med ca 16% protein), börjar så smått få en renässans. Vetesorterna dinkel och spelt var de första som "återupptäcktes", men definitivt inte de sista.
Flera tillverkare av rågbröd refererar dessutom till studier som pekar mot att när vi äter råg behöver kroppen inte producera lika mycket insulin för att ta hand om sockerarterna som för andra sädeslag. Råg skulle alltså vara extra bra för diabetiker. Men samtidigt bör man se med viss skepsis på förskningsresultat från företagssponsrade studier, då dessa ofta är vinklade för att gynna företaget.
Men framför allt så är det gott med råg, även om rågen inte med lätthet parar sig med andra smaker. Orostad, hel råg, kokt råg kan finna sin plats till såser med frästa grönsaker, skaldjur och creme fraiche. Så också till stekt, vit fisk.
Kokt råg har en lätt söt smak som förstärks om rågen rostas innan kokning. Rostad råg passar extra bra till gröt. Hur det går till kan man lära sig på Saltå Kvarns hemsida. Det doftar fantastiskt från ugnen när man rostar spannmål.
Och tills sist några sidor där man kan läsa om svedjeråg;
En tidningsartikel
Björkaholms Bagarstuga
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar