måndag 19 januari 2009

Linssoppa med rostad kokos och saffran

-Som en get- gjorde en mycket god soppa idag. Den är värd att göra igen, så därför hamnar receptet här. Med den exotiska kryddningen blir den tyvärr inte särskilt närproducerad, men eftersom den är vegansk så är den ändå ganska snäll mot planeten. Det är fascinerande, för den smakar varken distinkt av saffran, morot, rotselleri eller linser, utan det blir någon sort balanserad kombination av alltihop.

ca 1½ dl röda linser
1 msk riven kokos
2 krm hel spiskummin
3 krm hel koriander
10 bockhornsklöverfrön (kan uteslutas)
½ g saffran
1 tsk gult currypulver
1 pkt krämig kokosmjölk (ca 2 dl) + 10 dl vatten, eller 2 burkar kokosmjölk + 5 dl vatten
1 msk grönsaksbuljongpulver (t.ex. Renèe Voltaires) eller 1 buljongtärning
3 vitlöksklyftor
1 gul lök
4 cm färsk ingefära
2 torkade chilifrukter
½ lime
2 morötter
1/8 rotselleri
2 msk rapsolja

Hacka löken. Skala och riv ingefäran och vitlöken fint. Skala och riv morötterna och rotsellerin grovt.

Fräs spiskummin, koriander, bockhornsklöver, chilifrukter, riven kokos och curry i oljan i någon minut. Tillsätt lök, vitlök, ingefära och saffran och fräs några minuter till. Tillsätt morötter och rotselleri och fräs ca 2 minuter till. Häll på vatten, kokosmjölk, buljong och linser. Låt koka upp, och koka på relativt svag värme tills linserna är mjuka (ca 25 minuter). Tillsätt lime-saften och mer kryddor om det behövs.

Ta bort chilifrukterna och häll över soppan i en mixer. Mixa den slät och servera med rött råris.

Den Swenska Getmjölken

Matbruket har flyttat från Reimersholme till betydligt mer lättillgängliga lokaler på Söder, inte så långt från Nytorget. Deras koncept är närproducerade livsmedel, med betoning på råvaror som rotfrukter, grönsaker och spannmål. -Som en get- har tidigare inhandlat mycket goda, ekologiska lagerblad på Reimersholme, och beslöt att göra ett återbesök i deras nya butik.

Lokalen är kanske inte världens mysigaste, men den fyller sin funktion. Personalen är engagerad och kunnig. Och gissa vad de har i frysen? Jo, svensk getmjölk från Dalsspira mejeri! -Som en get- hade aldrig tidigare smakat svensk getmjölk, och kände sig naturligtvis manad att köpa en flaska, tillsammans med några persiljerötter (mycket goda att rosta i ugnen).

Efter två dagar i kylen var denna icke-homogeniserade, lågpastöriserade mjölk tinad. -Som en gets- förväntningar låg något i linje med den högpastöriserade, long-shelf-life-getmjölken som vi köpte i Tjeckien i höstas. Den smakade ganska milt, med endast en liten ton av get. Lättdrucken.

Dalsspiras getmjölk (som har en naturlig fetthalt på ca 2.5 %) lämnar inga som helst tvivel på ursprungsdjuret hos mjölken. Den smakar mycket get. Om man inte gillar t.ex. smakrik chèvre, så bör man inte köpa den här getmjölken. -Som en get- ansåg att den gjorde sig bäst utblandad med ca 1/3 komjölk, vilket fick ner den mycket markerade getsmaken till en trivsam nivå. Vi fann också att den blev godare ju mer vi drack av den. Något av en vanesak, kan man tro.

Det är fantastiskt roligt att det börja komma alternativ till Arlas hårt standardiserade komjölk. Järna Mejeris komjölk är ett exempel, Skånemejeriers icke-homogeniserade Åsens Lantmjölk är ett annat. Vi har hört från flera håll att Dalsspira också håller på att ta fram en getyoghurt, som vi med spänning ser fram emot.

torsdag 15 januari 2009

En ost - Strömmens fårost: vitlök

Jag var på Cajsa Warg och var sugen på färskost. Efter en relativt ny insikt att nästan all färskost av typen creem cheese (säg Philadelphia) innehåller skummjölspulver, vassleprotein, förtjockningsmedel och andra saker jag helst inte ser i min färskost, har jag börjat sökandet efter märken med en ingredienslista som mer lutar åt "mjölk, syrakultur, salt". Gärna naturell, men ändå gärna smakrik.

När jag såg en liten burk med "Strömmens Fårost VITLÖKSOST" ligga på osthyllan hos Cajsa Warg blev jag förstås oerhört lockad. Ingredienser:

Pastöriserad fårmjölk, syrakultur, salt, vitlök, örter

Priset var horribelt (79 kr/ ca 150 g), personalen kunde inte säga vad som motiverade det höga priset annat än att det var "ett hantverk", och jag hade helst skippat örterna. Men jag hade aldrig testat en svensk färsk-fårost tidigare, och nyfikenheten fick ta överhanden.

Strömmens Gårdsmejeri ligger i Boltjärn i närheten av Ånge. De fick flera guld-och silverutnämningar på matmässan Eldrimner. Men just den här osten?

Jag hade gärna velat smaka den naturell. Som den är nu är den god, men örterna och vitlöken överskuggar smaken av färskost för mycket. Visst har den en trevlig smakton av fårmjölk, och en trevlig, rund profil (den är absolut inte för syrlig), men jag skulle faktiskt vilja påstå att den har lite för mycket smak. Det är ovanligt att höra mig säga det om ostar, men även om den här vitlöks/ört-färskosten är mycket god så skulle den kunna bli snäppet mer balanserad.

Värd att äta om du blir bjuden? Alla gånger. Värd att köpa? Om du hittar den för 50 kr/burk så är det värt det, men inte för 79 kr/burk.